insuläʹr skrift (av franska insulaire, av latin iʹnsula ’ö’), övergripande benämning på den skrift som skrevs på de brittiska öarna från (troligen) 400-talet fram till 900-talet och delvis under ytterligare några århundraden. Den latinska skriften fick på de brittiska öarna en annan utveckling än på kontinenten. När romarna, som aldrig ockuperade Irland, kort efter 400 lämnade det just kristnade England, bröts

(61 av 434 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Jan-Olof Tjäder

Litteraturanvisning

B. Bischoff, Latin Palaeography. Antiquity and the Middle Ages ( engelsk översättning 1990);
H. Löwe (utgivare), Die Iren und Europa im früheren Mittelalter 1 ( 1982).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, insulär skrift. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/insulär-skrift