insulär skrift
insuläʹr skrift (av franska insulaire, av latin iʹnsula ’ö’), övergripande benämning på den skrift som skrevs på de brittiska öarna från (troligen) 400-talet fram till 900-talet och delvis under ytterligare några århundraden.
Den latinska skriften fick på de brittiska öarna en annan utveckling än på kontinenten. När romarna, som aldrig ockuperade Irland, kort efter 400 lämnade det just kristnade England, bröts den löpande kontakten med kursivskriften (bruksskriften). Med bokskrift fick öarna kontakt i olika omgångar genom missionärer. Det finns emellertid ingen skrift
Litteraturanvisning
Information om artikeln
Medverkande
Jan-Olof Tjäder
Källangivelse