Ion Brătianu blev inrikesminister 1907 och ledare för liberalerna 1909. Han var med några avbrott sitt lands statsminister från 1909 till sin död (1909, 1910–11, 1914–18, 1918–19 och 1922–26). Politiskt förespråkade han en storrumänsk statsbildning, vilket förde honom i motsatsställning till såväl Österrike–Ungern som Turkiet.