judisk litteratur, efterbiblisk litteratur som behandlar judiska förhållanden och problem och som återspeglar det judiska folkets öde att leva som

(20 av 136 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Litteraturen ca 600 till 1200

Genom islams utbredning hamnade huvuddelen av den judiska befolkningen i arabiskspråkiga områden. I en tolerantare tid, under arabiskt inflytande, skapades på arabiska avfattad judisk språkvetenskap och filosofi, samtidigt som det traditionella teologiska studiet fortsatte. Hebreiskan var gudstjänstspråk

(37 av 259 ord)

Litteraturen 1150–1750

Det var i det kristna Europa som den judiska litteraturen skulle utvecklas vidare, främst i Spanien, Provence och Italien men också i viss mån i Frankrike och Tyskland. Kontakten med den arabiska kulturen fördes vidare av bl.a. Judah ben Solomon al-Harizi, som dels översatte arabiska filosofers verk till hebreiska, dels etablerade den arabiska diktformen maqama i judisk litteratur.

(58 av 408 ord)

Litteraturen 1750–1920

Kring 1750 uppstod två diametralt motsatta rörelser som betytt mycket för den moderna hebreiska litteraturen; chassidismen i Polen och haskala (upplysningen) i Tyskland, Galizien och Ryssland. De hebreiska berättelserna om och av Baal Shem Tov

(35 av 245 ord)

Medverkande

  • Karin Almbladh

Litteraturanvisning

T. Carmi (utgivare), The Penguin book of Hebrew Verse ( 1981);
S. Halkin, Modern Hebrew Literature: from the Enlightment to the Birth of the State of Israel ( 1970);
B. Halper (utgivare), Post-Biblical Hebrew Literature: an Anthology, 1–2 ( 1921);
A.E. Millgram (utgivare), An Anthology of Medieval Hebrew Literature ( 1963);
M. Steinschneider, Die arabische Literatur der Juden ( 1986);
G. Stemberger, Geschichte der jüdischen Literatur: eine Einführung ( 1977);
M. Waxman, A History of Jewish Literature 1–5 ( 1960);
I. Zinberg, A History of Jewish Literature 1–12 ( 1972–78).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, judisk litteratur. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/judisk-litteratur