kalkoʹn (av lågtyska kalkûn eller nederländska kalkoen, ellips av uttrycket kalkoensche haan, egentligen ’tupp från Calicut’; eftersom Calicut i början av 1500-talet för européerna var Indiens mest kända handelsstad, kom kalkuensch också att

(33 av 235 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Domesticering

Av kalkon kan sex eller sju underarter särskiljas, bl.a. M.g. merriaʹmi, M.g. silveʹstris och M.g. gallopaʹvo. Den nutida domesticerade kalkonen härstammar från de två sistnämnda, men merriami har

(28 av 200 ord)

Raser

Hybriderna mellan mexikansk-europeisk kalkon och skogskalkon utvecklades till rasen amerikansk bronskalkon, som länge var den viktigaste i kommersiell produktion både i Europa och i Nordamerika. Tuppens slutvikt är ca 18 kg och hönans ca

(34 av 241 ord)

Produktion

I Sverige producerades fram till mitten av 1980-talet huvudsakligen små, hela kalkoner med högst

(14 av 93 ord)

Reproduktion

Vild kalkon blir könsmogen andra året, och hönorna ruvar ca 15 ägg. Ruvningstiden är ca 28 dygn och

(18 av 124 ord)

Hälsa

Kalkoner kan drabbas av coccidios, en tarmsjukdom som orsakas av parasitiska protozoer.

(12 av 85 ord)

Mathistoria

Kalkonen infördes snabbt till Europa (se Domesticering ovan), först till Spanien, Tyskland och England,

(14 av 96 ord)

Medverkande

  • Josefine Lärn-Nilsson
  • Nils-Arvid Bringéus
  • Ragnar Hall
  • Stefan Gunnarsson

Litteraturanvisning

G. Berg, ”Kalkonen på svenska herremansbord”, Gastronomisk kalender 1975;
C. Haynes, Raising Turkeys, Ducks, Geese, Pigeons and Guineas (1987);
F. Schiøtte, Kalkuner, duer, fasaner og perlehøns til husbehov (1985).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, kalkon. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kalkon