karbamazepin
karbamazepiʹn (nylatin carbamazepiʹnum), läkemedel mot bl.a. epilepsi.
Karbamazepin motverkar uppkomsten av anfall genom minskning av nervcellernas retbarhet, varigenom spridningen av de anfallsutlösande signalerna hämmas. Den minskade retbarheten tros bero på att nervcellernas kanaler för natriumjoner blockeras. Vanliga biverkningar är trötthet, yrsel, dubbelseende och illamående. Karbamazepin har också effekt mot vissa former av anfallsvis uppträdande ansiktssmärtor (trigeminusneuralgi). Handelsnamn
Information om artikeln
Källangivelse
Nationalencyklopedin, karbamazepin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/karbamazepin (hämtad 2025-03-25), NE Nationalencyklopedin AB