Efter 1978 har den ekonomiska utvecklingen varit snabbare i Kina än i något annat land. BNP per capita växte 1978–2010 med 8,6 procent per år. Kina är det land som näst USA har störst BNP. Fortfarande är dock BNP per capita mycket lägre i Kina än i de flesta industriländer, som en konsekvens av landets stora befolkning. De starkaste drivkrafterna för tillväxten har varit en stegvis liberalisering av ekonomin, alltmer omfattande utländska investeringar och en snabbt växande export av främst

(80 av 1240 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Jordbruk

Kina har 22 procent av världens befolkning men bara 7 procent av den odlade jorden. Drygt 10 procent av Kina är uppodlat, och den mesta åkermarken finns i de östra och nordöstra delarna av landet samt i Sichuan. Mer mark kan knappast till rimliga kostnader användas som åker. Eftersom man tar dubbla skördar i mellersta och södra Kina och till och med tre skördar per år längst i söder är dock den besådda arealen under ett år betydligt större. Drygt

(80 av 712 ord)

Skogsbruk

Kina har varit ett skogrikt land, men avverkning och naturkatastrofer reducerade skogsarealen fram till mitten av 1900-talet. Då var endast 8,5 procent av landets

(24 av 171 ord)

Fiske

Kina är världens i särklass största fiskenation och har en tvåtusenårig tradition vad gäller odling av sötvattenfisk. Fisket har varit en av de

(23 av 160 ord)

Mineral

Kina är ett till ytan mycket vidsträckt land och naturligt nog väl försett med mineral- och energitillgångar av olika slag. Flera

(21 av 145 ord)

Energi

Energiförsörjningen är en svag länk i Kinas ekonomi. Landet är den näst största producenten och konsumenten av energi i världen och blir alltmer beroende av importerade energiråvaror. Kinas koltillgångar beräknas räcka i 250 år, med nuvarande utvinningstakt. De finns främst i provinserna Shaanxi, Shanxi och Inre Mongoliet i norr, dvs. på stora avstånd från befolknings- och industricentra vid

(58 av 412 ord)

Industri

Sedan början av 1980-talet har industrin i Kina förändrats för att passa in i det som den politiska ledningen betecknar som ”en socialistisk marknadsekonomi”, med allt större andel privat ägande och marknadsstyrd produktion. Industritillväxten har varit exceptionellt snabb med en årlig produktionsökning på 10–15 procent. Industrin svarade 2017 för 40 procent av BNP och 30 procent av sysselsättningen och industrivarorna för hela 95 procent av värdet av varuexporten.

Den äldsta industribranschen är textilindustrin, som redan på 1930-talet producerade för export.

(80 av 635 ord)

Miljösituation

Kinas enorma befolkning påverkar landets natur högst påtagligt, främst i östra Kinas odlingsbygder, där mycket lite av den ursprungliga faunan och floran finns kvar.

(24 av 166 ord)

Utrikeshandel

Kinas ekonomiska omdaning avspeglas i en synnerligen snabb tillväxt i utrikeshandeln. Fram till slutet av 1970-talet hade staten monopol på all handel, och Kina exporterade endast för att kunna importera de kapitalvaror som man inte själv kunde tillverka. Det var ett skydd mot utländsk konkurrens men

(46 av 322 ord)

Turism och gastronomi

Kina har en stor potential för turism, men näringen spelade inte någon större roll i den ekonomiska planeringen förrän 1997, då den gavs en prioriterad ställning. År 2015 besöktes landet av cirka 58 miljoner turister, vilket gör Kina till världens tredje största turistland efter Frankrike och USA. 1997–2012 ökade antalet besökare med 34

(53 av 374 ord)

Medverkande

  • Johan Warell
  • Solveig Mårtensson
  • Tove Janson Borglund
  • Urban Emanuelsson
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Näringsliv. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kina/näringsliv