Kol är världens största i naturen lagrade energiresurs. Med 2007 års brytningstakt beräknas tillgångarna räcka i hundratals år (tabell 1). I slutet av 1800-talet övertog kol vedens position som världens viktigaste energikälla och blev samtidigt en avgörande faktor för den kraftiga industriella expansionen. Kol

(44 av 314 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Olika kolsorter

Energikol består till största delen av grundämnet kol som i sig är ett utmärkt bränsle. Ända upp till en tredjedel av bränslets vikt kan dock utgöras av kolväten som är ännu mer lättförbrända än själva kolet. Kol innehåller också obrännbara mineralämnen. Det finns stora kvalitetsskillnader såväl mellan kol från olika fyndigheter som mellan kol från olika s.k. flötser inom samma fyndighet.

För handelsändamål indelas kol i olika kvaliteter som i huvudsak följer energiinnehållet. I Europa används främst benämningarna brunkol

(79 av 563 ord)

Kolpannor

Effektiv förbränning av kol i kraftverk och andra pannor är en komplicerad procedur, som kräver stora anläggningar för att bli ekonomisk. Det finns tre huvudtyper av kolpannor.

I den äldsta typen, wanderrostpannan, med anor ända från 1800-talet, matas styckekol in på ett rörligt, vandrande galler (tyska

(46 av 324 ord)

Miljöaspekter

Kol innehåller flera ämnen som i samband med förbränning omvandlas till miljöstörande föreningar, t.ex. svavel som ger svaveldioxid (tabell 2). En del ämnen i kolet kommer ut opåverkade med rökgaserna, t.ex. kvicksilver, kadmium och andra tungmetaller. Kolanvändningen ger stora mängder koldioxid (jämför växthuseffekten) eftersom det är

(46 av 326 ord)

Medverkande

  • Ulf Norhammar
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Kol som energikälla. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kol-(bergarten-kol)/kol-som-energikälla