Efter den karolingiska ättens utslocknande valdes frankernas hertig K. 911 till tysk kung. Förutom på sin egen stam stödde han sig på riksbiskoparna men förmådde inte hävda vare sig riksintressena gentemot ungrare och västfranker eller kungamakten gentemot stamhertigarna. I insikt härom föreslog han före sin död sin farligaste motståndare, hertig