Speciellt avses folkliga vävnader i ull och lin, utförda i vävtekniker som röllakan, flamskvävnad, krabbasnår, opphämta och dukagång, som från senare delen av 1800-talet togs till förebild för nytillverkning av Handarbetets Vänner, hemslöjdsrörelsen och vävskolor.