Kristofer I
Kristofer I (danska Christoffer I), född ca 1219, död 1259, kung av Danmark från 1252, son till Valdemar Sejr, bror till Erik Plogpenning och Abel.
I striden mellan bröderna stod Kristofer I på Abels sida, och han efterträdde denne 1252. Kristofer I:s regering var konfliktfylld: i början bl.a. norska härjningar i Halland och ett bondeuppror, senare hård strid med ärkebiskop Jakob Erlandsen, som kompromisslöst drev kyrkans krav på oberoende av statsmakten. Kristofer I fängslade ärkebiskopen i början av
Information om artikeln
Källangivelse