krom
krom (franska chrome, av grekiska chrōʹma, egentligen ’färg’), metalliskt grundämne i
(11 av 18 ord)Förekomst
Krom är ganska vanlig i jordskorpan; medelhalten är cirka 120 g/ton. Metallen förekommer inte i gedigen form utan endast i kemiska föreningar,
(22 av 150 ord)Framställning och produktion
Metallisk krom framställs ur kromit i industriella processer som omfattar rostning, lakning och reduktion. Natriumdikromat, Na2Cr2O7, och krom(III)oxid, Cr2
(19 av 186 ord)Egenskaper
Krom finns i naturen som en blandning av fyra stabila isotoper, av vilka den med masstal 52 är vanligast. Vid
(20 av 141 ord)Biologisk roll
Krom utgör ett essentiellt mikronäringsämne för vissa organismer, men vävnadshalterna är vanligen mycket låga, ofta 0,1–1 mg per kg torrvikt. I höga koncentrationer är krom giftigt för de flesta former av liv.
(32 av 218 ord)Användning
Av den krom som produceras används cirka 75 procent som legeringsmetall. Krom ökar legeringarnas hårdhet, styrka och motståndskraft mot korrosion och oxidation. Järnlegeringar, särskilt rostfria stål, svarar för
(28 av 191 ord)Föreningar
I kemiska föreningar har krom oftast oxidationstalen +3 eller +6, mera sällan +2 eller +4.
Krom(III)oxid, Cr2O3, är ett grönt, hårt, kristallint ämne som smälter vid 2 435 °C och som vid 2 000 °C börjar förångas under bildning av grön rök. Oxiden är isomorf med α-Al2O3 och är olöslig i både syror och alkalier. Den framställs industriellt genom reduktion av natriumdikromat med kol
(64 av 483 ord)Historia
Krom upptäcktes 1797 av Vauquelin i ett blykromatmineral. Följande år framställde han metallen i oren form genom
(17 av 119 ord)