kromatografiʹ (av grekiska chrōʹma ’färg’ och -graphiʹa ’-skrift’, ’-beskrivning’, av graʹphō ’skriva’), kemisk separationsteknik som utnyttjar förhållandet att de ämnen som skall separeras fördelar sig på olika sätt mellan en stillastående (stationär) och en rörlig (mobil) fas. Kromatografi har utbredd användning vid kemisk analys och preparativa separationer inom industri och forskning. Huvudtyperna är gaskromatografi och vätskekromatografi, vid vilka gas respektive vätska används som mobil fas. Med gaskromatografi kan man enbart separera ämnen som har en viss flyktighet, medan

(78 av 553 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Kemisk analys med kromatografi

Kromatografi är en av de viktigaste teknikerna för både kvantitativ och kvalitativ kemisk analys. För dessa ändamål införs ett prov som en smal zon

(24 av 169 ord)

Preparativa separationer

Vätskekromatografi i olika former (oftast gelfiltrering och jonbyteskromatografi) har mycket stor användning för renframställning av olika

(16 av 113 ord)

Medverkande

  • Jan Åke Jönsson

Litteraturanvisning

T. Greibrokk m.fl., Kromatografi ( 1984);
E. Heftmann (utgivare), Chromatography ( 5:e upplagan 1992);
C.F. Poole & S.K. Poole, Chromatography today ( 1991).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, kromatografi. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kromatografi