kyrka
kyrka (ytterst av grekiska kyriakoʹn ’hörande till Herren’, av kyʹrios ’herre’,
(11 av 48 ord)Kyrkan som trosföremål
De kristna trosbekännelserna talar om ”en helig allmännelig (katolsk) kyrka” som ett verk av den heliga Anden, bäraren av Kristi fortsatta närvaro i sin menighet. Men en fullt manifesterad synlig enhet och universalitet är i
(35 av 257 ord)Kyrkan som trossamfund
”Kyrka” är benämning på olika trossamfund som har utkristalliserats under århundradenas lopp. Redan tidigt bröt sig vissa riktningar ut ur den ”allmänneliga” kyrkan, medan andra uteslöts. På 400-talet kom – i samband med kyrkomötena i Efesos och Chalcedon – vissa kyrkor i öst att gå sin egen väg och kom att utgöra de ursprungliga s.k. orientaliska kyrkorna. År 1054 skedde den stora brytningen mellan den grekiska och den
(68 av 479 ord)Församlingen
I den tidiga kyrkan (som den framträder ca år 100) var församlingarna självstyrande, var och en under sin egen församlingsföreståndare (biskop). Förebilder var den judiska synagogan och det grekisk-romerska föreningsväsendet. Förutom av biskopen styrdes församlingen av ett råd
(38 av 270 ord)