kåpa
kåpa (av sidoformen caʹpa ’kappa’, ’kåpa’, av senlat. caʹppa ’hätta’, ’kappa’), mantelliknande, ofta rundskuret överplagg med kapuschong, under antiken ett enkelt res- och regnskydd (jämför burnus), vilket upptogs av munkarna i den enkla munkkåpan.
Inom kyrkan utvecklades den emellertid till ett förnämt plagg, benämnt korkåpa. Kåpan har även utgjort ett värdighetsplagg för män och kvinnor. Med tiden försågs den med krage och ärmar; se kappa.
Information om artikeln
Källangivelse