lituʹrgiska textilier, parament, enligt kristen tradition sådan skrud som bärs av de tjänstgörande vid gudstjänsten eller sådan prydnad som brukas för altaret. Många liturgiska plagg har utvecklats

(27 av 189 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Prästens skrud

Bruket av liturgiska kläder skulle från början symbolisera de diakonala, prästerliga och biskopliga ämbetsmännens dygder. Först på 1200-talet skulle de påminna prästen om att han var Kristi ställföreträdare. Under hög- och senmedeltiden tillverkades överplaggen av allt praktfullare stoffer och pryddes med rika figurbroderier, men även enklare material förekom. Till prästens skrud hör enligt västlig

(54 av 381 ord)

Altartextilierna

De äldsta uppgifterna om altardukar för altarbordets skiva stammar från 300-talet. I Rom användes linnedukar allmänt ca år 500, och

(20 av 141 ord)

Kalkens textilier

Före nattvardsfirandet breder man i västlig tradition ut en korporalduk eller korporale (latin corporaʹle) som underlag för kalken och patenen. Den har betraktats

(23 av 163 ord)

Medverkande

  • Inger Estham

Litteraturanvisning

A. Branting, Textil skrud i svenska kyrkor från äldre tid till 1900 ( 1920);
J. Braun, Die liturgische Gewandung im Occident und Orient nach Ursprung und Entwicklung ( 1907;
nytryck 1964); J. Braun, Handbuch der Paramentik ( 1912);
I. Estham, ”Den textila skruden”, i O. Ferm & G. Tegnér (utgivare) Tanke och tro ( 1987);
I. Estham m.fl., Kyrkliga textilier: Arv, utveckling och vård ( 1976);
S.-Å. Rosenberg, Släpet på hans mantel ( 1979).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, liturgiska textilier. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/liturgiska-textilier