Brytning startade 1919 först som dagbrott och bedrevs sedan som underjordsbrytning av LKAB fram till 1969. Åren 1981–85 drevs Luossavaara som forskningsgruva för utveckling av storskalig brytningsteknik under jord, planerad av Luleå högskola och finansierad av staten. Under åren 1925–85 bröts drygt 20 miljoner ton malm.