marsk
marsk (sammandragen form av marskalk), äldre danskt och svenskt riksämbete med karaktär av militärt överbefäl.
I Sverige nämns marsken första gången 1268 och förekommer därefter oregelbundet under medeltiden, närmast med uppgift att vara befälhavare under krig. Marskämbetet var sannolikt en efterföljare till posten som stallare, som under 1200-talets första hälft nämns i kungens hird. Bland medeltidens marskar märks Torgils Knutsson (marsk 1290–1306) och Karl Knutsson (Bonde) (1435–48). Under
Information om artikeln
Källangivelse