medicin

medicin (latin mediciʹna ’läkekonst’, ’läkaryrke’, ’läkemedel’, av meʹdicus ’läkare’, av meʹdeor ’läka’, ’bota’, ’kurera’), benämning på de kunskapsområden som

(19 av 133 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Testa NE.se gratis eller Logga in

Medicinens historia

Läkekonst eller den medicinska behandlingen av sjukdomar och försöken att lindra smärta var ursprungligen en uppgift för kvinnorna, men blev tidigt föremål för professionella strävanden från männens sida. Redan under 2000-talet f.Kr. fanns professionella läkare i Mesopotamien och Egypten. Behandlingsmetoderna var en blandning av praktisk läkekonst som förmedlades från generation till generation och religiösa eller magiska ritualer (jämför Babylonien, Vetenskap och egyptisk medicin).

I Grekland omtalas läkare som en särskild yrkesgrupp redan ca 700 f.Kr. Genom den hippokratiska skolan och

(80 av 1202 ord)

Information om artikeln

Medverkande

  • Jörgen Malmquist
  • Roger Qvarsell

Litteraturanvisning

H. Flashar, Antike Medizin (1971);
R. Fåhræus, Läkekonstens historia: Från magi till vetenskap (1970);
K. Johannisson, Medicinens öga: Sjukdom, medicin och samhälle – historiska erfarenheter (1990);
R.H. Shryock, The Development of Modern Medicine (1936);
A. Wear (utgivare), Medicine in Society: Historical Essays (1992).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, medicin. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/medicin