mensuralnotskrift
mensuraʹlnotskrift (av senlat. mensuraʹlis ’som hör till mätning’, av latin mensuʹra ’mätning’, ’mått’), mensuralnotation, den för flerstämmig musik ca 1250–ca 1600 dominerande typen av notation.
Utmärkande för mensuralnotskriften var att skilda tidsvärden uttrycktes med skilda nottecken, vilket gav tonsättarna en förut okänd frihet att rytmiskt gestalta olika stämmor inom en helhet, sammanhållen av en gemensam puls. De grundläggande tecknen tillkom genom att koralnotskriftens båda tecken för ensam ton, virga och punctum, omtolkades till
Information om artikeln
Källangivelse