mesula
meʹsula (svenska dialektalt, ’mittstolpe’), inom svensk allmogebyggnadskonst benämning på en markställd stolpe som i skiftesverkslogar bär upp takåsen.
Mesulor förekom under 1800-talet främst i bygderna kring Vänern och Vättern, i norra Halland samt på Öland och Gotland. De hade motsvarigheter i järnålderns hallbyggnader.
Information om artikeln
Källangivelse