monetarism

monetarism (engelska, av monetary ’som avser pengar’, ’monetär’, av monetarius), riktning inom ekonomisk teori som understryker penningmängdens betydelse för prisnivån. Monetaristerna sätter stor tilltro till marknadsmekanismerna och är

(28 av 196 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Testa NE.se gratis eller Logga in

Historik

Monetarismen har sina rötter i kvantitetsteorin, men började utvecklas på 1950-talet av Milton Friedman och andra företrädare för Chicagoskolan. Utgångspunkten var i stora drag samma modell för bestämning av nationalinkomst och sysselsättning som keynesianerna använt sig av.

Till skillnad från keynesianerna betonade emellertid monetaristerna att efterfrågefunktionen för pengar är betydligt stabilare än konsumtionsfunktionen. Friedman tolkade efterfrågan för pengar som en stabil funktion av ett litet antal variabler

(67 av 478 ord)

Information om artikeln

Medverkande

  • Claes-Henric Siven

Litteraturanvisning

:
M. Friedman (utgivare), Studies in the Quantity Theory of Money (1956);
M. Friedman, ”The role of monetary policy”, American Economic Review 1968;
D. Laidler, Monetarist Perspectives (1982);
J. Myhrman, Kreditmarknad och penningpolitik (1987);
C.-H. Siven, ”Inflationen och den monetära utvecklingen”, Ekonomisk Debatt 1984.
Källangivelse
Nationalencyklopedin, monetarism. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/monetarism