Som pionjär framstår Vladimir Propp, som analyserade ett hundratal ryska undersagor (1928). Propp urskilde vissa ständigt återkommande motiv i olika sagotyper. Utfyllnaden av grundschemat varierar starkt, men det råder en uppenbar analogi mellan de situationer som Propp identifierar. Personernas namn och status växlar, men deras funktion i handlingen förblir