strukturalism, de teorier och metoder inom olika vetenskapliga ämnen som utgår från att enskilda element inte kan analyseras isolerat eftersom de är bestämda av bredare regelbundenheter och mönster; verkligheten är strukturerad. Först när de

(34 av 242 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Litteraturvetenskap

Ferdinand de Saussures lära om tecknen och hans systeminriktade språkteori fick stor betydelse för strukturalismen. Lingvistiken gav flera humanvetenskaper impulser att arbeta med strukturbegreppet, och i den kreativa Parismiljön på 1960- och 70-talen samverkade man över ämnesgränserna. Antropologen Claude Lévi-Strauss och

(41 av 286 ord)

Arkitektur

Inom arkitekturen avses med strukturalism en på 1950-talet uppkommen strömning vilken såg

(12 av 84 ord)

Antropologi

Knappast någon teoretisk inriktning inom antropologin är så starkt förknippad med en enda person som strukturalismen med Claude Lévi-Strauss. Ändå kom den strukturalistiska analysmetoden att få

(26 av 180 ord)

Etnologi

I nordisk etnologi och folkloristik är det framför allt inom folkdikts-, tro- och sedforskning som strukturalistisk metodik kommit till användning. Den modell för analys av festfirande, omfattande fyra stadier, vilken Edmund

(31 av 219 ord)

Medverkande

  • Claes Caldenby
  • Jan Ovesen
  • Jan-Öjvind Swahn
  • Louise Vinge
  • Thomas Brante

Litteraturanvisning

Allmänt:
R. Boudon, The Uses of Structuralism (engelsk översättning 1971);
T. Hawkes, Structuralism and Semiotics ( 1977).
Litteratur:
K. Aspelin, Textens dimensioner ( 1975);
J. Culler, Structuralist Poetics ( 1975);
C. Entzenberg & C. Hansson (utgivare), Modern litteraturteori 2 ( 1991).
Arkitektur:
Utvecklingen mot strukturalism inom arkitekturen, utgiven av Byggforskningsrådet ( 1980).
Antropologi:
K. Hastrup m.fl., Den ny antropologi ( 1975);
E. Leach, Rethinking Anthropology ( 1961);
R. Needham, Structure and Sentiment ( 1962).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, strukturalism. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/strukturalism