natrium (nylatin, av natron), grundämne, metall hörande till det periodiska systemets

(11 av 17 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Förekomst och framställning

Grundämnet är det sjätte vanligaste i jordskorpan och hydrosfären. Medelhalten är 2,6 massprocent, vilket är något högre än motsvarande kaliumhalt. I den fasta jordskorpan finns natrium huvudsakligen i fältspater. Natriumjoner

(30 av 203 ord)

Egenskaper och användning

Naturligt natrium består till 100 procent av den stabila isotopen 23Na. Metallen är silvervit och likt övriga alkalimetaller mjuk och smidig och har hög elektrisk ledningsförmåga, cirka 40 procent av koppars. Den kristalliserar i kubiskt rymdcentrerad struktur (bcc), som övergår i hexagonal tätpackning vid temperaturer under −237 °C. Den svaga metallbindningen med endast en bindningselektron per natriumatom avspeglar sig i

(60 av 413 ord)

Biologisk roll

Natrium förekommer i biologiska sammanhang alltid som natriumjoner och är ett nödvändigt grundämne för människor och djur, men bara för en

(21 av 145 ord)

Föreningar

Natrium föreligger som jonen Na+ i alla föreningar utom kryptandsalterna. Natriumsalter är som regel färglösa och lättlösliga i vatten. De viktigaste föreningarna finns som egna uppslagsord: se natriumklorid (koksalt, stensalt), natriumhydroxid (kaustiksoda) och natriumkarbonat (soda). Nedan behandlas några andra viktiga natriumföreningar.

Natriumoxider. Vid oxidation i luft eller syre bildar natrium en blandning av den färglösa normala oxiden Na2O och den blekt gula peroxiden Na2O2. Vid

(65 av 496 ord)

Historia

Natriumföreningar har liksom kaliumföreningar varit kända sedan antiken. Metallen isolerades första

(11 av 20 ord)

Medverkande

  • Bengt Lundh
  • Jörgen Albertsson
  • Lars Olof Björn
Källangivelse
Nationalencyklopedin, natrium. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/natrium