NMR-spektroskopi

Omkring 1950 upptäcktes att kärnspinnens resonansfrekvenser i vätskeformiga prover inte bara berodde på magnetfältets styrka och atomkärnornas natur utan även på deras kemiska omgivning (kemisk förskjutning) och att kärnspinnen kunde växelverka med varandra på ett sätt som gav upphov till ytterligare finstruktur i spektra (spinn–spinnkoppling). Ett proton-NMR-spektrum av en organisk molekyl består således av flera signaler. Fördelarna med att använda NMR i kemin blev snabbt uppenbara: signalerna kan användas för att bestämma antal och art av karakteristiska grupper i molekylen.

• Författare:
• Jörgen Malmquist
• Jozef Kowalewski