(1 av 1 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Den äldsta tiden

Under vikingatiden inleddes en rad genomgripande förändringar i det språk som dessförinnan antas ha varit i stort sett ensartat i Danmark, Norge och Sverige. Många förändringar var gemensamma för hela språkområdet; i andra fall ledde utvecklingen till en klyvning i det vi kallar östnordiska och västnordiska. Karakteristiska skillnader orsakas av olika

(51 av 360 ord)

Den danska perioden, 1537–1814

Den språksituation som rådde i Norge vid den nya tidens början kom att bestå i 300 år. Skriftspråket

(18 av 128 ord)

Tiden närmast efter 1814

Lösryckningen från Danmark 1814 medförde ingalunda någon omedelbar försvagning av det danska språkets ställning. Skriftspråket var fortfarande gemensamt med Danmark, och

(21 av 147 ord)

Nationellt genombrott, 1840-talet

Romantiken med dess starka inriktning på det egna landets historia och folkkultur ledde

(13 av 87 ord)

Från danska till dansk-norska

Knudsen ansåg att skriftspråket i möjligaste mån skulle avspegla det bildade allmänna talspråket, vilket enligt

(15 av 104 ord)

Ivar Aasen och landsmålet

Ivar Aasen hade redan 1836 en plan för en revolutionerande språkreform: från de viktigaste landsdelarna borde insamlas ord och grammatiska upplysningar, varefter ordbok och grammatik skulle utarbetas som grundlag för ett ”Hovedsprog”, varmed

(33 av 234 ord)

Två skriftspråk

Med etableringen av landsmålet hade Norge fått två skriftspråk, vilket ofrånkomligen ledde till motsättningar och en lång och tidvis häftig språkstrid. Motsättningarna var dels av demografisk natur (land–stad), dels social (bondebefolkning–ämbetsmannaklass). För landsmålet innebar decennierna efter 1850 en

(38 av 271 ord)

Medverkande

  • Björn Hagström
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Språkhistoria. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/norska/språkhistoria