observatorium (av observator), anläggning för astronomiska observationer. Observationer kan även utföras med instrument ombord på rymdsonder, vilket inte behandlas i denna artikel. Anläggningar finns

(24 av 168 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Optiska observatorier

Observatorieliknande institutioner fanns redan under antiken, bl.a. på Rhodos, och under medeltiden i Damaskus, Bagdad och Samarkand. Även i Indien och i Amerika förekom astronomiska observationer under äldre tid. Bernhard Walther (1430–1504) inrättade 1472 i Nürnberg det första europeiska observatoriet, där man gjorde regelbundna iakttagelser av himlen. Vid Tycho Brahes Stjärneborg på Ven utfördes mot slutet av 1500-talet ett mycket omfattande observationsarbete, som fick stor betydelse för astronomins utveckling. Brahes lärjunge Longomontanus lät uppföra ett observatorium på

(77 av 547 ord)

Observatorier för radiostrålning och infrarött ljus

Radiostrålningen från rymden upptäcktes i början av 1930-talet, men genombrottet för radioastronomin dröjde till efter andra världskriget. Jodrell Bank-observatoriet, grundat 1945, har bland annat en 76-meters styrbar parabolantenn, och Max Planck-institutet har vid Effelsberg

(34 av 237 ord)

Satellitburna observatorier

Teleskop monterade på satelliter har gjort det möjligt att studera även den strålning som absorberas i jordatmosfären. Det första röntgenobservatoriet, Uhuru (’frihet’ på swahili), sändes upp från Kenya 1970 och fann omkring 400 röntgenkällor. EXOSAT (European X-Ray

(37 av 260 ord)

Medverkande

  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Peter Nilson

Litteraturanvisning

Henry C. King, The History of the Telescope (1955);
P.V.R. Murthy & A.W. Wolfendale, Gamma-Ray Astronomy (2:a upplagan 1993);
F. Seward & P. Charles, X-ray Astronomy (1993);
G. L. Verschuur, The Invisible Universe Revealed: The Story of Radio Astronomy (1987).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, observatorium. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/observatorium