orangutaʹnger (av malajiska orang ’människa’ och hutan ’skog’), Poʹngo, släkte människoapor med tre arter: borneoorangutang (Pongo pygmaeus [-mɛ:ʹ-]), sumatraorangutang (Pongo abeʹlii) och tapanuliorangutang (Pongo tapanuliensis).

Under pleistocen fanns orangutanger på fastlandet i

(32 av 225 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Litteraturanvisning

J.H. Schwartz, Den röda apan: Orangutangen och människans ursprung (svensk översättning 1989).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, orangutanger. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/orangutanger