osker
osker [ɔʹskər] (latin Oʹsci, grekiska Opikoi [-kɔiʹ]), samlingsnamn på italiska stammar som talade oskiska, bl.a. bruttier, lukaner och samniter (jämför italiker och italiska språk).
Från 500-talet f.Kr. trängde osker från bergen ned mot Italiens västkust, där de framför allt slog sig ned i Kampanien. 424 f.Kr. erövrade de Capua och 420 Kyme. Sitt språk behöll de ända till den efter bundsförvantskriget (91–88 f.Kr.) intensifierade romaniseringen.
Information om artikeln
Källangivelse