Ostpolitik
Ostpolitik [ɔʹst-] (ty., ’östpolitik’), den avspänningspolitik som Västtyskland förde gentemot Warszawapaktsstaterna i början av 1970-talet.
Sedan socialdemokraten Willy Brandt blivit västtysk förbundskansler hösten 1969 övervanns de hinder för avspänning österut som den tidigare västtyska politiken hade skapat, bl.a. hävdande av ensamrätt att företräda Tyskland (Hallstein-doktrinen). År 1970 slöts non-aggressionsavtal med Sovjetunionen och Polen, i vilka Västtyskland erkände gränsen till Östtyskland (DDR) och Polens västgräns. Samma
Information om artikeln
Källangivelse