panteism
panteism (av pan- och grekiska theoʹs ’gud’), teologisk doktrin enligt vilken Gud och världen är ett och detsamma.
Termen präglades på 1700-talet, men uppfattningen är uråldrig och spridd inom ett flertal religiösa traditioner. Den förknippas i västerlandet bl.a. med Johannes Scotus Erigena och Spinoza. Jämför panenteism.
Information om artikeln
Källangivelse