Paris

Pariʹs [franskt uttal pariʹ], huvudstad i Frankrike och i regionen Île-de-France; 105 km2, 2,1 miljoner invånare (2020), inklusive förorter över 11 miljoner. Paris, som ligger vid

(26 av 187 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Testa NE.se gratis eller Logga in

Näringsliv

De många huvudkontoren, statliga myndigheterna, universiteten, den omfattande turismen, den stora lyxkonsumtionen och det rika kulturlivet sätter sin prägel på näringslivet i Paris. Den offentliga sektorn står för ca

(29 av 202 ord)

Kommunikationer

Paris är med storflygplatserna Charles-de-Gaulle (i Roissy-en-France) och Orly världens sjunde och Europas näst största flygcentrum. Stadens sex huvudjärnvägsstationer (Saint-Lazare, Nord, Est, Lyon,

(23 av 161 ord)

Arkitektur och stadsbild

Paris stadsbild präglas av läget på ömse sidor av floddalen med dess öar och anknytningen till kanalen Saint-Martin i öst. Ett flertal broar förbinder stadens delar. Pont Neuf är Paris äldsta bro, påbörjad 1578. I norr och öst domineras staden av höjder kring Montmartre och Belleville. De vidsträckta parkerna Bois de Bou­logne i väst och Bois de Vincennes i öst kringgärdar den moderna stadskärnan. Paris medeltida kärna, Île de la Cité, rymmer flera betydande byggnadsverk, bl.a. katedralen Notre Dame, det

(80 av 827 ord)

Kulturliv

Paris har över 100 för allmänheten öppna museer, och bland dem intar Louvren en central ställning genom bredden och rikedomen i sina samlingar. Louvrens samlingar kompletteras för andra hälften av 1800-talet och början av 1900-talet av Musée d’Orsay. Den moderna konsten har sitt forum i Centre Pompidou, kompletterat av Musée d’art moderne de la ville de Paris. Några stora konstnärer har dessutom egna museer. Paris är ett centrum för den

(70 av 498 ord)

Historia

Under första århundradet f.Kr. var Île de la Cité huvudort för parisierna, en gallisk stam. Efter Caesars erövring 58–51 f.Kr. spred sig bebyggelsen i staden (latin Lutetia Parisiorum) till vänstra Seinestranden, där omfattande romerska byggnadsrester har påträffats.

I slutet av 400-talet erövrades Paris av frankerna och blev under följande sekler ett viktigt centrum för merovingerna. Någon huvudstadsfunktion hade Paris dock inte eftersom kungarna mestadels residerade på sina lantgods. Detsamma gällde för karolingerna, under vilka Paris styrdes av grevar. En av

(80 av 681 ord)

Information om artikeln

Medverkande

  • Anders Edling
  • Dick Harrison
  • Jan-Öjvind Swahn
  • Leif Zern
  • Stefan Anderberg
  • Sten Gromark
  • Örjan Wikander

Litteraturanvisning

Arkitektur:
W. Benjamin, Paris, 1800-talets huvudstad 1–3 (svensk översättning 1993);
P. Borsi & E. Godoli, Paris Art Nouveau: Architecture et Décoration (1989);
J.-C. Delorme & P. Chair, L’École de Paris: 10 architectes et leurs immeubles, 1905–1937 (1990);
F. Loyer, Paris XIX siècle: L’Immeuble et la rue (1989).
Historia:
B. Champigneulle, Paris de Napoléon à nos jours (1969);
R. Laffont (utgivare), The Illustrated History of Paris and the Parisians (engelsk översättning 1958);
P. Lefrançois, Paris à travers les siècles 1–10 (1948–56);
G. Perrault, Paris under the Occupation (engelsk översättning 1989).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Paris. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/paris