pfalz
pfalz [pfalts] (tyska Pfalz, ytterst av latin palaʹtium ’palats’), i frankerriket och Tyskland under medeltiden benämning på byggnadskomplex som anlagts på kungen tillhörig mark, kungsgård.
En pfalz kunde användas som uppehållsort för det kungliga/kejserliga hovet och som administrativt och judiciellt centrum, där också hovdagar hölls. Under 1400-talet förlorade pfalzarna sin betydelse.
Information om artikeln
Källangivelse