Marken är eller har tidigare varit utsatt för upprepade frysnings- och tiningsprocesser. Stora polygoner med 4–6 sidor och en diameter av 2–20 m bildas i permafrost genom stark avkylning och sammandragning av marken på vintrarna, med växande iskilar som sprickfyllnader. Polygonmönster har bevarats, t.ex. i åkermarker i södra Sverige, och vittnar