Termen ”pop” uppträdde i svenskt språkbruk i början av 1960-talet som ersättning för ”rock”, och användes som överordnad benämning på den populära ungdomsmusiken. Denna präglades då till stor del av ett mer schlagerinriktat idiom än det som dominerat 1950-talets rockmusik. Även de nya stilar som växte fram kring 1960-talets mitt