praetorianer
praetoriaʹner [prɛ-] (senlat. praetoriaʹnus ’som hör till livvakten’, av praetor), praetoriaʹni, medlemmar av cohoʹrtes praetoʹriae, de romerska kejsarnas livgarde, omfattande mellan 9 och 12 kohorter om 500 eller 1000 man var.
De organiserades först av Augustus, fick under Tiberius 23 e.Kr. ett fast läger (castra praetoria) i Rom och upplöstes 312 av Konstantin. Praetorianerna lydde under två kommendanter (se praetorianprefekt) och spelade inte sällan en aktiv roll vid kejsartillsättningar.
Information om artikeln
Källangivelse