Termen prākṛta ’det naturliga språket’ har i Indien brukats som motsats till saṃskṛta ’det konstfulla språket’ dvs. sanskrit eller fornindiskan. Prakritspråken, som utvecklades ur andra vediska dialekter än de som ligger till grund för sanskrit, finns belagda från 200-talet f.Kr. och användes i huvudsak fram till 1200-talet e.Kr.;