iranska språk, språkgrupp som tillhör den indoiranska grenen av den indoeuropeiska språkfamiljen. Iranska språk talas i Iran, Afghanistan och Tadzjikistan,

(20 av 141 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Forniranska

Väl belagda fornspråk är den sydvästiranska fornpersiskan, känd främst från akemenidiska inskrifter (521–331 f.Kr.), och den svårdaterbara

(17 av 119 ord)

Medeliranska

Till de medeliranska språken hör den nordvästliga parthiskan, som först brukades under den parthiska (arsakidiska) dynastin (cirka 250 f.Kr.–226 e.Kr.), men som huvudsakligen bevarats i skriftminnesmärken från tiden efter partherrikets fall. Hit hör också den

(35 av 248 ord)

Nyiranska

Till de nyiranska språken hör en lång rad nu levande språk och dialekter. Viktigast är den språkhistoriskt sett sydvästliga nypersiskan (även kallad enbart persiska), som är det dominerande språket i Iran och, i varianten tadzjikiska, i republiken Tadzjikistan. Även i Afghanistan är

(42 av 292 ord)

Medverkande

  • Bo Utas

Litteraturanvisning

Osnovy iranskogo jazykoznanija 1–4 (1979–87);
W. Geiger & E. Kuhn (utgivare), Grundriss der iranischen Philologie 1 (1895–1904);
I.M. Oranskij, Les langues iraniennes (1977, översatt från ryska);
I.M. Oranskij, Vvedenie v iranskuju filologiju (2:a upplagan 1988);
B. Spuler (utgivare), Handbuch der Orientalistik 1.4: Iranistik 1: Linguistik (1958).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, iranska språk. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/iranska-språk