raʹdar (engelska, förkortning av radio detection and r

(8 av 48 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Teknik och terminologi

Radartekniken är avancerad med en mängd olika tillämpningar i civila och militära sammanhang. Radarn är oöverträffad när det gäller att ”se” och mäta på långa avstånd under besvärliga förhållanden som mörker, dis, moln, dimma, regn och snö. När radarvågen träffar målet reflekteras ett radareko som uppfångas av radarns antenn. Radarvågens hastighet är lika med ljusets, dvs. 300 000 km/s.

(59 av 404 ord)

Radartyper

Pulsradar är den mest använda radartypen. Den utsänder en kort radarpuls (normalt 0,2–5 μs) för att därefter vara

(18 av 118 ord)

Civil användning

Flygtrafikledningen övervakar luftrummet huvudsakligen med hjälp av en speciellt anpassad radar benämnd SSR (engelska secondary surveillance radar) eller sekundärradar. Radarsändningen i SSR innehåller en kodad fråga om flygplanens identitet och höjd. Svaren från flygplanens SSR-transponder presenteras tillsammans med flygplanens position på flygledarens

(42 av 296 ord)

Militär användning

Luftbevakning och stridsledning utförs med stora markbundna stationer. För att tidigt upptäcka flygplan även på mycket låg höjd används flygburen radar, se AWACS. Radarstationer ingår i BMEWS för att

(29 av 202 ord)

Historik

Tysken Christian Hülsmeyer (1881–1957) gjorde 1903 de första lyckade experimenten med radar. År 1925 gjorde Gregory Breit (1899–1981) och Merle Tuve (1901–82) i USA de första nyttiga mätningarna

(28 av 197 ord)

Medverkande

  • Ingemar Carlsson
  • Sten-G. Wemmert
  • Östen Erikmats

Litteraturanvisning

E. Brookner (utgivare), Radar Technology (13:e upplagan 1988);
Russel Burns (utgivare), Radar Development to 1945 ( 1988);
M. Skolnik, Radar Handbook (2:a upplagan 1990).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, radar. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/radar