rokoko [-ko:ʹ] (franska rococo), konststil i Europa decennierna kring 1700-talets mitt. Benämningen är en

(14 av 100 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Bildkonst

Rokokon visar förkärlek för det lekfulla, intima och idylliska, som kontrast till barockens heroism och allvar. Scenerna återger en livsstil som sökte galanteri och erotik, ibland i mytologisk förklädnad, ibland i form av pastorala scener, herdeidyller. Exotismen

(37 av 264 ord)

Konsthantverk

Det mjuka och livliga formspråk som är rokokons nådde sina främsta uttryck på interiörkonstens område. Stilen

(16 av 110 ord)

Dräkt

Rokokons mode styrdes från Frankrike och präglades av sinnlig, skir elegans i kontrast mot barockens tunga, pompösa stil. Damdräkten bars upp av korsetter och styvade kjolar (panierer), vilka dels gav

(30 av 211 ord)

Musik

Rokoko har i tidig musikhistorieskrivning använts om en stilriktning från 1720-talet och några årtionden

(14 av 93 ord)

Medverkande

  • Britt Tunander
  • Elisabet Thelander
  • Erik Kjellberg
  • Hedvig Brander Jonsson

Litteraturanvisning

Konst:
M. Levey, Painting and Sculpture in France 1700–1789 ( 1992);
Sten-Åke Nilsson, ”1700-talet efter den karolinska tiden”, i S. Sandström (utgivare), Konsten i Sverige 1 ( 2:a upplagan 1991).
Konsthantverk:
M. Lagerquist, Rokokomöbler signerade av ebenister och schatullmakare i Stockholm ( 1949);
P. Thornton, Authentic Decor ( 1984).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, rokoko. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/rokoko