sonatform
sonatform, musikalisk formtyp avseende dels en enskild sats i flersatsigt verk (t.ex. sonat, symfoni eller kvartett), regelmässigt den första men ofta också finalen eller den långsamma mellansatsen, dels ensatsiga verk som ouvertyrer och symfoniska dikter.
Formtypen växte fram under 1700-talet, bl.a. ur de tvådelade former som var vanliga i barockens instrumentalsatser, och etablerades under klassicismen. Sedan dess har den varit en av de viktigaste formtyperna i instrumentalmusiken. Schematiskt kan sonatformen beskrivas som uppbyggd av tre huvuddelar: exposition, genomföring och återtagning. Expositionen presenterar satsens tematiska
Litteraturanvisning
Information om artikeln
Medverkande
Per-Erik Brolinson
Källangivelse