I sin poesi deformerar Stanisław Grochowiak den expressiva stilen, vilket leder till en utpräglad antiesteticism, till exempel i Menuet z pogrzebaczem (’Menuett med eldgaffel’, 1958) och Nie było lata (’Det blev ingen sommar’, 1969). Grochowiak har också skrivit romanen Trismus (1963) och flera teaterstycken, bland annat Chłopcy