tangentbussol
tangeʹntbussoʹl [-so:ʹl] (av latin taʹngens, ungefär ’som (vid)rör’, och italienska bussola ’kompass’), inom elektrotekniken ett äldre instrument för mätning av elektrisk strömstyrka.
En tangentbussol består av en strömslinga som orienteras i meridianplanet och en i centrum av slingan placerad liten magnetnål. Magnetnålen ställer in sig i den riktning som bestäms av resultanten till det jordmagnetiska fältet och fältet från spolen. Strömmen i slingan är proportionell mot tangenten för magnetnålens utslagsvinkel.
Information om artikeln
Källangivelse