Tomas Tranströmer
Tranströmer, Tomas, född 15 april 1931, död 26 mars 2015, författare, psykolog, professors namn 2011, Nobelpristagare i litteratur 2011. Tomas Tranströmer tilldelades Nobelpriset ”för att han i förtätade, genomlysta bilder ger oss ny tillgång till det verkliga”, enligt Svenska Akademiens prismotivering.
Redan i Tranströmers uppmärksammade debutsamling, 17 dikter (1954), förelåg hans stil färdig: en intensivt visionär dikt,
(57 av 405 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Medverkande
Litteraturanvisning
J. Bankier,
The Sense of Time in the Poetry of Tomas Tranströmer (
1993);
S. Bergsten,
Den trösterika gåtan (
1989);
S. Bergsten,
Tomas Tranströmer: Ett diktarporträtt (
2011);
K. Espmark,
Resans formler (
1983);
L. Karlström,
Tomas Tranströmer 1–2 (bibliografi;
1990–
2001);
M. Ringgren,
Stjärnhimlen genom avloppsgallret: Fyra essäer om Tomas Tranströmer (
2001);
T. Rönnerstrand,
Varje problem ropar på sitt eget språk (
2003);
N. Schiöler,
Koncentrationens konst: Tomas Tranströmers senare poesi (
1999);
M. Slyk,
”Vem är jag?”: Det lyriska subjektet och dess förklädnader i Tomas Tranströmers författarskap (
2010);
B. Steffen Nielsen,
Den grå stemme: Stemmen i Tomas Tranströmers poesi (
2002).
Källangivelse
Nationalencyklopedin,
Tomas Tranströmer.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/tomas-tranströmer