Den involverar i första hand relativ tryckstyrka. Fonetiskt är denna framhävning komplex, så att en stavelse med tryckaccent kännetecknas av relativt sett högre intensitet, större längd och större spektral kontrast mellan konsonant och vokal och därtill vanligtvis också av tonhöjdsförändring. I svenska kan placeringen av tryckaccent variera i flerstaviga ord,