Historia
Romare och germaner
Genom Caesars strider i Gallien mot bland andra Ariovistus på 50-talet f.Kr. drogs området väster om Rhen in i romerska
(20 av 136 ord)Frankerriket
Folkvandringarna förde med sig stora etniska omflyttningar inom det område som nu är Tyskland. Medan germanska stammar (se germaner) sökte sig boplatser i västra och södra Europa bosatte sig slaver i landet norr och öster om Elbe och Saale.
(39 av 275 ord)Från det östfrankiska till det tysk–romerska riket (843–1024)
Tysklands uppkomst kan inte exakt dateras. Den var en utvecklingsprocess som sträckte sig över inemot två århundraden. I enlighet med frankisk tradition togs de östfrankiska kungarna för lång tid framåt från karolingiska huset. Först med valet av Konrad I av Franken 911 fick Tyskland en kung av rent tysk härkomst. Dock dröjde det länge innan ett tyskt nationalmedvetande trängde igenom. Först under 1000-talet blev uttryck som ”tyskar” och ”tyskarnas rike”
(70 av 499 ord)Tysk–romerska riket under högmedeltiden (1024–1250)
Högmedeltiden var i Tyskland en period av stora ekonomiska, sociala och politiska förändringar som på sikt ledde in landet på en annan utvecklingsväg än det övriga Västeuropa. Befolkningen ökade kraftigt, nya jordar lades under plogen, till en början i de gamla odlingsbygderna, senare längre österut, bortom Elbe och Saale. Den tyska kolonisationsrörelsen bars upp av alla samhällsklasser: furstar, adel, kyrkomän, borgare och bönder. Den spred tyskt språk och kultur och vidgade Tysklands ekonomiska och politiska inflytande ända till Finska viken
(80 av 889 ord)Mellan interregnum och reformationen (1254–1519)
Efter några års förvirring och inbördeskrig stabiliserades läget genom att sju ledande furstar (tre ärkebiskopar och fyra världsliga furstar, de så kallade kurfurstarna) valde Rudolf I av Habsburg (1273–91) till kung. Därmed framträdde huset Habsburg för första gången i tysk politik. Grunden till sin maktställning lade Rudolf när han åt sin ätt förvärvade de senare så kallade arvländerna Österrike, Steiermark, Kärnten och Krain. Därigenom försköts rikets tyngdpunkt österut efter att förut ha legat vid Rhen och Main. Det skulle dock
(80 av 743 ord)Religionsstridernas tid (1519–1648)
Till Maximilian I:s efterträdare valde kurfurstarna hans sonson Karl V (1519–56), vars maktbas var ojämförligt mycket större än någon tidigare kejsares. Tack vare sin farfars skickliga giftermålspolitik härskade han redan över de österrikiska arvländerna, det så kallade burgundiska arvet, främst Nederländerna, samt det spanska väldet.
Hans ambition var att stärka riksenheten och kejsarmakten, och hans förutsättningar att nå detta mål tycktes vara goda. Att han trots allt misslyckades kan främst hänföras till två faktorer: de långvariga och resurskrävande krigen mot Frankrike
(81 av 763 ord)Tysk–romerska rikets nedgång och fall (1648–1806)
Riket och kejsarmakten blev ännu mer än förr tomma former utan reellt politiskt innehåll, även om kejsarkronan var eftertraktad på grund av den prestige den gav. Kejsarna togs bortsett från åren 1742–45 genomgående från det habsburgska huset. Deras inflytande som kejsare var begränsat; sin verkliga makt grundade de på de reella resurser de kunde uppbåda som furstar i sina arvländer och som kungar i Böhmen och
(66 av 465 ord)Napoleon och det nationella uppvaknandet
Napoleons militära segrar över Österrike och Preussen 1805–06 inledde en period av fransk hegemoni i Tyskland. Preussen tvangs i freden i Tilsit 1807 avträda allt land väster om Elbe och en stor del av vad det vunnit genom Polens delningar. De tidigare preussiska besittningarna i västra Tyskland bildade stommen i en fransk satellitstat, kungariket Westfalen. Preussen måste också ingå en
(60 av 425 ord)Tyskland enas med blod och järn
Wienkongressens ordning tillfredsställde inte de reformvänner som drömde om ett enat och fritt Tyskland, inte heller svarade den mot samhällsutvecklingens krav. Vissa begränsade områden, bland annat Rhenlandet och Schlesien, industrialiserades tidigt och blev centra för textil-, järn- och ståltillverkning. Den politiska strukturen med många tullgränser och små marknader hindrade dock länge utvecklingen av en livskraftig tysk industri. Till en del löstes detta problem genom den tyska tullföreningen 1834, som sammanförde alla tyska stater utom Österrike till en
(77 av 545 ord)Andra kejsardömet (1871–1918)
Det nya riket var en förbundsstat, som omfattade 25 delstater under egna lagar och författningar. Gentemot utlandet utgjorde det en enhet. Gemensamma angelägenheter var utrikespolitik och försvar, tullar, utrikeshandel, järnvägar, post och telegraf. Med sina 65 procent av rikets yta och nästan lika stor andel av dess befolkning var Preussen den helt dominerande staten. Kungen av Preussen var självskriven kejsare med vidsträckta maktbefogenheter, bland annat att utse regeringschefen, rikskanslern, som samtidigt var preussisk ministerpresident. Rikskanslern var också ordförande i riksrådet, en
(81 av 830 ord)Weimarrepubliken (1919–33)
Frågan var nu om Tyskland skulle välja den parlamentariska demokratins väg eller följa det ryska exemplet och bygga det framtida samhället på de arbetar- och soldatråd som höll på att bildas överallt i landet. I januari 1919 utbröt i Berlin en arbetarrevolt, det så kallade spartakistupproret (jämför Spartakusbund), med stöd av vänstersocialister och kommunister. Den socialdemokratiska regeringen tvekade i detta läge inte att med militär hjälp återställa ordningen, varvid Karl Liebknecht och Rosa Luxemburg mördades. I april samma år utropades
(80 av 792 ord)Tredje riket (1933–45)
Det nazistiska maktövertagandet har beskrivits som ”nihilismens revolution” (Hermann Rauschning) och innebar en total brytning med alla bestående rättstraditioner. Lösenordet blev ”likriktning”, en fortgående anpassning av hela samhället till den nazistiska ideologin. Alla politiska partier utom det nazistiska upplöstes liksom fackföreningarna. Arbetare och arbetsgivare sammanfördes i Tyska arbetsfronten; klasskampen skulle vika för ”folkgemenskapen”. Press, radio och kultur underordnades ett statligt propagandaministerium under Joseph Goebbels ledning.
Nazistiska studenter anställde med universitetsmyndigheternas goda minne bokbål på verk av författare av judisk härkomst
(80 av 708 ord)Splittringen av Tyskland
Tyskland uppdelades nu mellan segrarmakterna i fyra ockupationszoner, som ställdes under militär förvaltning. Berlin, som låg inom den sovjetiska zonen, delades i fyra sektorer, en för var ockupationsmakt. Norra
(29 av 201 ord)Västtyskland
Förbundsrepubliken var enligt sin författning av 23 maj 1949 en förbundsstat, bestående av tio ”länder” samt Västberlin med egna lantdagar och regeringar och självstyrelse i alla frågor som inte uttryckligen förbehållits förbundet. Konstitutionen byggde på den parlamentariska demokratins principer med väl definierade garantier för individens fri- och rättigheter. (Se vidare Statsskick och politik ovan.)
Det ekonomiska systemet, utformat av Ludwig Erhard, beskrevs som ”social marknadsekonomi” och innebar en kombination av fri konkurrens och ett
(74 av 524 ord)Östtyskland
Medan Västtyskland integrerades i västblocket knöts Östtyskland redan från början hårt till Sovjetunionen. Under ledning av den sovjetiska militäradministrationen (SMAD) nationaliserades alla jordbruk över 100 hektar, medan privata handels- och industriföretag omvandlades till Volkseigene Betriebe (VEB). Senare, under 1950-talet, inrättades efter mönster från de sovjetiska kollektivjordbruken Landwirtschaftliche Produktionsstätten (LPG). De kommunistiska och socialdemokratiska partierna
(54 av 383 ord)Återföreningen
Berlinmuren attackeras här av glädjerusiga tyskar. Fotografiet är taget 11 november 1989, mitt under den höst som medförde såväl murens fall som det kommunistiska systemets kollaps i Östeuropa. I bakgrunden skymtar Brandenburger Tor.
Den tidvis dramatiska politiska och ekonomiska reformprocessen i östra Europa under
(46 av 325 ord)Det nya Tyskland
Efter 1990 belastade insatserna i de östra delstaterna förbundsrepublikens ekonomi hårt. Samtidigt hade exportindustrin svårigheter att hålla sin position på världsmarknaden och den ekonomiska tillväxten var låg. Behovet av nedskärningar i de offentliga utgifterna ledde till en reformering av välfärdssystemet. Arbetsrätten förändrades, många förmåner reducerades och egenavgifter infördes. Båda de stora partierna, kristdemokraterna (CDU/CSU) och socialdemokraterna (SPD), tvingades i regeringsställning genomföra sådana åtgärder och väljarnas protester visade sig i sjunkande röstsiffror. Hårdast drabbades SPD.
1998, efter 16 år som förbundskansler,
(80 av 1413 ord)