Ukiyo är en buddhistisk term för världsliga nöjen, medan ukiyoe betecknar en bildkonst som huvudsakligen skildrar den nyrika, framväxande borgarklassens nöjen under senare delen av Edoperioden. De vanligaste motiven är kabukiteater, skådespelare, sumobrottning, berömda landskapsvyer och kvinnliga kurtisaner och underhållare i Tokyos (Edos) nöjeskvarter Yoshiwara.