Umberto Saba är präglad av uppväxten i Triestes mångkulturella miljö. Hans diktning är melankolisk men skiljer sig från de samtida så kallade hermetiska poeterna genom ett mer vardagligt språk. Saba började på 1920-talet skriva ett samlingsverk, Il canzoniere (’Sångboken’), som sedan utkom i ständigt förnyade och utökade upplagor; den slutgiltiga