utbildningspolitik
utbildningspolitik, sammanfattande benämning på i första hand statens men även kommuners och enskilda huvudmäns beslut och åtgärder gällande barn- och ungdomsutbildning,
(21 av 143 ord)Skiljelinjer i utbildningspolitiken
En redogörelse över svensk utbildningspolitik och dess historia fokuserar i hög grad på grundskola och gymnasieskola.
(16 av 114 ord)Konfliktlinjer fram till 1990-talet
Det svenska skolväsendet byggdes upp under andra hälften av 1800-talet i
(11 av 44 ord)Sekularisering
Kyrkan spelade länge en central roll i skolväsendet, främst i folkskolan.
(11 av 77 ord)Enhetsskola eller parallellskola
Den mest segslitna skolpolitiska tvisten pågick från slutet av 1800-talet och många decennier framåt. Den rörde om man skulle bevara systemet med parallella skolformer, som i praktiken delade upp barnen efter klass, kön och geografisk
(35 av 229 ord)Behörighet till högre utbildning
1968 sammanfördes gymnasie-, fackskole- och yrkesutbildning i samma organisation med kommunerna som huvudmän. Den sammanhållna modellen kvarstår än i dag, men graden av integration eller uppdelning,
(26 av 170 ord)1990- och 2000-talen: styrning i fokus
Det svenska skolväsendet har sedan folkskolans tillkomst varit ett både statligt
(11 av 30 ord)Från centralisering till kommunalisering
Försöken med enhetsskola på 1950-talet och grundskole- och gymnasiereformerna på 1960-talet åtföljdes av en detaljerad statlig styrning för att skapa rättvisa och jämlika utbildningsvillkor. Styrningen utövades till stor del via bestämmelser som villkorade utbetalningen av
(35 av 229 ord)Valfrihet och friskolor
Samtidigt ägde en annan maktförskjutning rum, som blev möjlig genom avregleringen och decentraliseringen. Under den borgerliga regeringen Bildt (1991–94) infördes ett långtgående skolvalssystem. Idéburna organisationer, föräldra- och personalkooperativ och företag kunde få statsbidrag för att driva privata skolor, benämnda fristående skolor eller friskolor, och konkurrens mellan skolor, kommunala såväl som fristående, uppmuntrades. I samband med detta beslöt
(57 av 377 ord)Kontroll och resultatmätning
När kommuner, enskilda huvudmän, skolor, rektorer och lärare fått större ansvar och frihet att arbeta mot de nationella målen via
(20 av 135 ord)Betygsfrågan
Historiskt har frågan om betyg och om, när och hur dessa ska ges varit föremål för omfattande politiska stridigheter som blottlagt frågor om kunskapssyn och synen på lärande. Ett exempel kan hämtas från det skolpolitiskt intensiva 1990-talet då ett tidigare
(40 av 263 ord)