Komplexet finns i en lindrig form, dysmorfofobi, som är vanligast i tonåren. Fixeringen vid utseendet är då inte av psykotisk valör och kan gälla pubertetsakne, uppnäsa, håravfall, bröstens form och storlek, liten penis eller kroppsvikt. En svårare form, dysmorfoparanoia, kännetecknas av att uppfattningen om det egna utseendet har